BSA A7, A10, A50 och A65 Vevstakar


Vevstakarna på vissa årsmodeller av BSA:s tvinnar skiljer sig åt. Det var egentligen en produktutveckling som gjorde att den ena vevstaken fick en liten oljekanal och när man står i garaget med en isärtagen motor så kan det vara svårt att veta var denna skall sitta. När man står i garaget med båda så finns är det närmast omöjligt att få fram något vettigt ur verkstadshandboken, så därför tänkte vi i BSA Bladet bringa lite klarhet i detta.


På A7 och A10 hade från början två lika vevstakar. Men redan 1951 modifierades den ena vevstaken. Det innebar att den vänstra vevstaken har ett litet hål borrat från centrum upp mot översidan i storändan. Öppningen vänds mot mitten på motorn. Syftet var att förbättra smörjningen runt den vänstra vevstaken. Genom att släppa ut olja genom det lilla hålet ökade helt enkelt flödet av olja.


På A50 och A65 modelleran var också båda vevstakarna lika från början. Men från 1966 så skiljer sig vevstakarna på höger o vänster sida på samma sätt som på A7 / A10. Vilket innebär att att även här är det den vänstra vevstaken har ett litet hål borrat från centrum upp mot översidan i storändan.


Detta är dåligt dokumenterat av BSA och i högsta grad otydligt vilken som är vilken. Visserligen skiljer sig dessa i reservdelsnummer åt men vevstakarna har inget reservdelsnummer utan det man ser är ett gjutnummer. I Haynes manualer för A7 och A10 visas detta men inte i A50 / A65 manualerna. Endast i BSA:s senare reserdelskatalog så ser man oljehålet i den vänstra vevstaken om man studerar detta noga. Inte heller i BSA:s Service Sheet nämns detta.


En intressant sak är att man från 1971 visar, på bild i A65:ans verkstadshandbok att den vänstra vevstaken har dessa oljekanaler borrade. Dessutom har då också vevstaken dessa kanaler på båda sidor av översidan så man kan egentligen inte vända den fel heller. Denna bild syns även i Clymers manualer av senare utgåvor.


För A7 och A10 så hade man först fyra lika lagerskålar och när ändringen infördes så fanns det ett hål borrat i den ena för att få oljan ut i kanalen. Det är ju lämpligt att denna lagerskålen sätts på den vänstra vevstakens övre halva för att det hela skall fungera. Med tiden kom dock alla lagerskålarna att ha detta hål borrat så det gick inte att göra fel. Samma sak gäller för A50 och A65.


Andra saker att beakta är att man skall om möjligt sätta tillbaka vevstakarna på den vevtapp de satt. Om inte vevstakarna har märkning med nummer stämplade på sidan vid ena vevstaksbulten bör man innan isärtagning märka dessa med könslag eller liknande för att inte överfallen skall vändas fel eller hamna på fel vevstake när dessa är isärtagna. Man passar givetvis på att byta lagerskålarna när man kommer åt att göra detta.


Själva vevstakarna förbättrades över tiden och läser man reservdelslistor ser man olika artikelnummer vid olika årsmodeller. Generellt kan man väl säga att så länge vevstaken har rätt dimensioner så är det ingen nackdel att använda senare typer av vevstakar. Men man skall vara medveten om att BSA:s vevstakar aluminium är känsliga och man skall vara väldigt försiktig med dessa. Rent av skall man överväga om att byta dessa till nya vid en renovering av kraftigare typ. Det finns ett antal olika typer idag från billet vevstakar av aluminium från SRM mfl eller till MAP eller Carrillos stålvevstakar med H-profil som är dyra men anses som oförstörbara, framtagna för dragracing från början men kräver ombalansering av vevaxeln.


Text o Bilder Johan Johansson. 2018-04-20




Bilder:




Här ser man på den vänstra vevstaken ett litet hål som är änden på oljekanalen i storändan. Illustration från resevdelskatalog 1958, BSA A7 / A10.






I BSA A65 verkstadshandbok från 1971 så finns faktiskt för första gången en illustration på den vänstra vevstaken, men då har den också fått två oljekanaler från storändan. För vevstakar som bara har en kanal så vänds kanalen inåt (mot mitten av motorn).