Bild G1 Batteri (Lucas PUZ5A)
Elsystemet får sin ström från en alternator (växelströmsgenerator) som sitter innanför transkåpan på motorns vänstra sida. Alternatorn drivs direkt på vevaxeln. Den genererade strömmen konverteras till likspänning (DC) av en diodbrygga kopplad som likriktare. Den likriktade strömmen matas till ett 12 volts batteri med en zenerdiod i kretsen som reglerar strömmen till batteriet.
Strömmen går vidare till tändsystemet som kontrolleras av dubbla brytarspetsar som drivs direkt på mellandrevet på registersidan. Brytarspetsarna styr två tändspolar, en för varje cylinder, och två kondensatorer som är monterade sparat i ett vattenskyddat hölje.
Batteriet ger ström till strålkastare, baklykta och instrument och varningslampor. En amperemätare finns också i systemet.
Den dagliga skötseln av de olika delarna förklaras i kommande stycken. Alla elektriska delar och anslutningar och jordpunkter på ramen måste vara rena och väl i hopsatta.
Ingen speciell nödstartsfunktion finnes, då tillräcklig spänning ändå kan erhållas för att starta maskinen trots ett urladdat batteri.
För att förbereda ett nytt, torrladdat batteri, för användning, tag först bort skyddstejpen över ventilationsanslutningen och häll sedan i ren batterisyra med rätt specifik vikt upp till nivålinjen, (se tabell nedan). Låt batteriet stå minst en timme så att syran får tränga in ordentligt i batteriet, kontrollera därefter syranivån och justera om nödvändigt med destillerat vatten. Därefter skall batteriet ha en underhållsladdning på 1 ampere under ca 3 timmar innan det monteras i maskinen.
OBS - Under inga omständigheter får cellerna fyllas över cellväggen, bara upp till nivålinjen.
Med denna typ av batteri kan syran endast kontrolleras med en miniatyr hydrometer, som visar laddningsstatusen.
Vid kontroller av laddningsstatusen skall stor försiktighet tagas så att ingen batterisyra spills eller att öppen låga finns nära elektrolyten. Blandningen av syre och vätgas som avges av batteriet vid laddning, och vid mindre grad då ingen laddning ges, kan vara mycket explosiva.
Mätningarna av elektrolyten med hydrometern jämförs med nedanstående tabeller. Om ett batteri misstänks vara felaktigt rekommenderar vi att det undersöks av en LUCAS batteridepå eller återförsäljare.
Var 1600 km eller varje månad eller vid varmare klimat oftare skall batteriet rengöras enligt följande. Rengör batteriets ovandel. Kontrollera batteripolerna och anslutningarna. Rengör och smörj in dessa med lite batterifett eller vaselin. Kontrollera att ventilationen fungerar.
Observera
Syrans specifika vikt varierar med temperaturen. För enkelhet vid jämförelse av specifik vikt korrigeras denna alltid till 15,5ºC (60ºF) vilket är använt som referenstemperatur. Metoden för att konvertera till referenstemperaturen är enligt följande:
För varje 2,7ºC under 15,5ºC dra ifrån 0,020 från den uppmätta syravikten för att få den verkliga specifika vikten vid 15.5ºC. För varje 2,7ºC över 15,5ºC lägg till 0,020 till den uppmätta syravikten för att få den specifika vikten vid 15,5ºC.
Temperaturen måste mätas upp med en termometer som har sin spets i elektrolyten och inte den omgivande temperaturen. För att mäta elektrolytens temperatur luta batteriet åt sidan och sätt termometern i elektrolyten.
Det är mycket viktigt att batteriet, som sitter under vänster sidokåpa, ansluts riktigt till elsystemet för att undvika skador på elkomponenter. Se Fig. G2 vilken visar korret anslutning av batteriet. ( + till Jord ).
Två kondensatorer är placerade vid batteriet på en brygga som är täckt av ett gummiskydd.
Brytarspetsarna och dess vård beskrivs senare. Tändspolarna kan demonteras för provning, enlig senare beskrivning, bara genom att lossa anslutningarna och släppa på bultarna som håller tändspolarnas klammer.
Kondensatorbryggan hålls på plats av två små skruvar och muttrar som lossas och anslutningar kopplas av så kan gummiskyddet tas av. Då kan kondensatorerna som sitter med ett par små muttrat och en taggbricka. Kondensatorerna och tändspolarna behöver ingen service förutom att de hålls rena och anslutningarna riktiga.
Det bästa sättet att felsöka ett felaktigt tändsystem är att först undersöka lågspänningsdelen som beskrivs nedan under ”A” och sedan gå vidare med beskrivningen under ”B” för att hitta felet.
(OBS – Lucas tändspolarna är märkta med positiv (+) och negativ (-).)
För att hitta ett eventuellt fel i lågspänningsdelen och var felet uppstått - följ testerna nedan.
Tag bort den vita kabeln vid båda tändspolarnas negativa (-) anslutning. Anslut sedan den vita kabeln till den ena tändspolens negativa (-) anslutning. Vrid tändningsnyckeln till ”IGN” läget, (sätt på tändningen). Drag sakta runt motorn samtidigt som du tittar på amperemätarens visare, som skall röra sig mellan noll och lite urladdning (- discharge) samtidigt som brytarspetsarna öppnar och stänger.
Tag bort den anslutna vita kabeln och anslut den andra tändspolens vita kabel och gör om kontrollen enligt ovan.
Om amperemeterns visare inte gör något utslag indikerar detta ett fel i lågspänningsdelen av tändsystemet.
Börja med att undersöka brytarspetsarna, brända, oxiderade eller oljiga spetsar kan vara ett problem. Se till att brytarspetsarna är rena och att brytaravståndet är korrekt 0.35 – 0.40 mm. Se kapitel B – Motorn, för en beskrivning av brytarnas justering.
För att söka fel i lågspänningsdelen, vrid tändningsnyckeln till ”IGN” läget, (sätt på tändningen), placera ett par bitar isolerande material, tex kartong, mellan brytarspetsarna medan följande felsökning utförs.
OBS – Koppla ur zenerdioden innan felsökningen utförs. För att göra detta kopplas den brun/vita kabeln loss från diodens centrum.
För denna felsökning antas att alla kabelanslutningar är riktiga enligt el-schemat. Med hjälp av en voltmeter (0-15 volt likström) och två testsladdar görs en punkt till punkt mätningar efter tändsystemets lågspänningsdel. Vi startar vid batteriet och arbetar oss fram till tändspolarna steg för steg genom att följa anvisningarna nedan och el-schemat.
1 – Kontrollera först att maskinens jordning är riktig genom att ansluta voltmetern till batteriets negativa (-) pol och ramen. Inget utslag på voltmetern indikerar att den röda jordkabeln är felaktig. Det kan också innebära att jordningen är dålig eller att batteriet är urladdat.
2 – Anslut voltmetern mellan i tur och ordning till tändspolens negativa (-) anslutning och jord. Starta med den högra och sedan den vänstra tändspolen. Inget utslag på voltmetern indikerar att det finns ett kabelbrott mellan tändspolarnas negativa (-) anslutning och batteriet, eller att kablaget till tändningslåset eller amperemätaren är felaktigt.
3 – Anslut voltmetern till amperemätarens anslutningar och jord i tur och ordning. Inget utslag på matarsidan kan betyda att amperemätaren har avbrott inuti eller att kablaget (brun/blå kabel) är felaktigt från batteriet eller att säkringen är trasig. Om du har spänning på ena sidan (”batterisidan”) bara visar det att amperemätaren är trasig.
4 – Mät med voltmetern på tändningslåsets inkommande anslutning och jord. Inget utslag indikerar att den brun/blå kabeln är felaktig eller en trasig säkring. Kontrollera om det finns spänning på den brun/blå kabeln vid likriktaren och amperemätaren.
5 – Mät mellan tändningslåsets utgående anslutning och jord. Inget utslag visar att tändningslåset är felaktigt och bör bytas ut. Spänning vid denna punkt men ingen vid tändspolen kan betyda att den vita kabeln har ett avbrott eller har lossnat.
6 – Prova med voltmetern i tur och ordning på båda tändspolarna, vid brytarens anslutning och jord. Inget utslag visar att på att tändspolens primärlindning är felaktig och att den felaktiga tändspolen bör bytas ut.
7 – Med isolerande material mellan båda brytarspetsarna ansluts voltmetern över brytarna och jord i tur och ordning. Inget utslag på någon av brytarspetsarna indikerar att de har en felaktig anslutning eller att kondensatorns interna isolering är felaktig (kortsluten), på en av kondensatorerna. Om kondensatorn misstänks byts den ut och sen testas detta igen.
8 – Slutligen kopplas zenerdiodens brun/vita kabel in igen och voltmetern ansluts mellan zenerdiodens anslutning och jord. Här skall full batterispänning visas (kontrollera att tändningen är ”PÅ”). Om detta inte är fallet är zenerdioden felaktig. Läs mer om hur zenerdioden testas i senare kapitel. Hur tändspolen testas beskrivs i nästkommande del 3 i nästa nummer av BSA Bladet.
Tändspolen består av en primär och sekundär lindning runt en laminerad mjukjärnskärna, med den sekundära lindningen närmast kärnan. Primärlindningen består av 280 - 372 varv med emaljerad tråd och den sekundära av 19000 varv av en mycket tunnare tråd (också emaljerad). Varje lager är isolerat med papper från varandra i både primär och sekundärlindningen.
För att testa tändspolarna på motorcykeln kontrollera först att lågspänningsdelen är riktig så tidigare beskrivits. (BSA Bladet 1-00.) Koppla ifrån högspänningskablarna (tändkablarna) från tändstiften. Sätt tändningsnyckeln på "IGN" och drag sakta runt motorn tills brytarspetsen med för höger cylinder (den med svart/vit kabel från tändspolen) är helt stängd. Öppna brytaren med t.ex. en liten skruvmejsel ett antal gånger samtidigt som tändkabeln för höger cylinder hålles ca 5 mm från topplocket. (Eventuellt tas tändhatten av.) Om tändspolen är i god kondition skall du få en stark gnista. Om du inte får någon gnista kan det betyda att tändspolen är felaktig.
Gör om samma test för vänster cylinder och tändspole. Var noggrann med att brytarspetsen är stängd. Färgen på kabeln från tändspolen är svart/gul.
Innan man kan vara säker på att det är fel på en tändspole måste man kontrollera att inte tändkablarna är dåliga, (spruckna eller nötta), då detta är den vanligaste orsaken till misständning etc. Man bör också kontrollera att brytarspetsarna hr god elektrisk kontakt när de är stängda och att den rörliga delen är isolerad från jord när den är öppen. Vi rekommenderar att tändspolarna monteras av och testas enligt metoden som beskrivs här under.
Med en enkellobs brytare som körs med 600 varv per minut, och om tändspolen är i god kondition, bör inte mer än 5 procent av gnistorna missa på en tidsperiod av 15 sekunder. Primärlindningen kan kontrolleras för eventuell kortslutning genom att mäta med en ohmmeter över tändspolens lågspännings anslutningar. På en Lucas 17M12 tändspole bör ohmmetern visa mellan min 3,3 ohm och max 3,8 ohm.
För att testa om det är fel på kondensatorn, sätt först på tändningen, (tändningen på "IGN"), mät med en voltmeter över brytarspetsen när den är öppen. Ingen spänning tyder på att kondensatorns interna isolering är felaktig (kortsluten). Om kondensatorn har något annat fel konstateras detta lättast genom att den ersätts med en ny och man provar om felet har åtgärdats.
Speciell försiktighet skall iakttagas när den periodiska smörjningen av brytarna sker så att inte olja eller fett kommer på brytarspetsarna.
Om brytarspetsarna ytor behöver slipas för att få en jämn och fin yta bör hela brytarplattan demonteras och brytarna demonteras genom att muttern som håller lågspänningskabeln, lågspänningskabeln och nylonbussningen lossas. Den fjädrande brytaren kan nu lossas från spindeln. Gör det samma med den andra brytaren.
Slipning av brytarspetsarna görs bäst med en fin slipsten eller en mycket fin slipduk. Se till att spetsarna slipas något rundade så att ytorna lätt får en god kontakt. Se till att alla spår av slipningen avlägsnas genom att tvätta ytorna noggrant med bensin eller dylikt. På den fasta delen av brytaren är det inte nödvändigt att slipa bort eventuell "pitting" (ärrbildning i ytan).
När delarna återmonteras sätts nylonbussningen i den lilla pinnbulten och genom ögat härför i den fjädrande delen av den rörliga brytarspetsen. En liten klick med fett stryks på brytarkammen och på spindeln för den rörliga brytarspetsen. Vid varje 500 mil eller när brytaren byts ut, droppa två droppar av ren motorolja på bakkanten av de två smörjfiltarna.
Om du får en god gnista ur tändkabeln kan tändhatten eller tändstiftet vara felorsaken. Rengör tändstiftet och justera elektroderna såsom det beskrivs senare här under. Prova om tändningsfelet är kvar. Är felet kvar är den troliga orsaken en felaktig tändhatt.
För att ta bort tändstiftet behövs en tändstiftshylsa i dimensionen 13/16" (19.5 mm). Om stiftet går trögt använd penetrerande olja (typ 5-56 eller dylikt) och låt det verka, så att inte gängan skadas. Håll reda på vilket stift som kommer från vilken cylinder så att eventuella felaktigheter kan härledas till rätt cylinder.
Undersök varje stift för tecken på oljenedsmutsning. Detta indikeras av att mittelektrodens porslin kan ha våta, blanka, svarta avlagringar. Detta orsakas av att en för stor mängd olja samlas i förbränningsrummet under förbränningen och kan indikera att kolvringar eller cyliderloppen är slitna.
Nästa sak att titta efter är nedsmutsning på grund av bränsleblandningsfel. Detta indikeras av en torr, sotig, svart beläggning och orsakas i allmänhet av en för rik bränsle/luft blandning fast det kan också vara en indikation på fel i tändsystemet såsom, urladdat batteri, felaktiga brytare, tändspole eller kondensator. Även utsliten tändkabel eller kabelbrott kan vara ytterligare orsaker.
För att åtgärda ovanstående kontrollera noga ovanstående punkter med särskilt förgasaren i huvudsak.
Överhettning av tändstiftet indikeras av att elektroden är svårt eroderad och en vit, bränd eller skadad isolator. Detta fel uppstår oftast på grund av en för mager bränsle/luft blandning. Felet kan också uppstå när ett tändstift inte varit ordentligt nedskruvat genom att den normala värmeledningen genom stiftet mot topplocket inte varit normal då de ledande ytorna varit för små.
Överhettning kännetecknas oftast av oavsiktlig förtändning, knackning och att tändstiftet har kort livslängd. Knackningen kan ge skador på kolvtoppen. Ett för hårt draget stift kan ge skador på topplocket.
Ett tändstift med korrekt hårdhet i en rätt justerad motor ger en ljus flagnande beläggning på ytterkanterna av tändstiftet och sidoelektroden. Stiftets centrum och isolatorn har en ljus chokladbrun färg. Bild A visar ett tändstift som fungerar riktigt. Bild B visar ett tändstift som har askliknande avlagringar och har gått "för varmt", vilket bör bytas ut mot ett kallare stift.
Ett stift som gått för kallt och som inte har nått den självrenande temperaturen visas på bild C.
Detta har oljeavlagringar på isolatorn och elektroderna. Detta bör bytas ut mot ett "varmare" stift, som kommer att bränna av avlagringarna och undanröja möjligheten till kortslutning i stiftet.
Stiftet vid bild D är mycket sotigt vilket indikerar att luftblandningen varit för rik, och justering av förgasaren bör utföras. Vid bild E ses ett utslitet stift som behöver bytas.
För rengöring av tändstift rekommenderas en här för avsedd tändstiftsrengörare. Det är en apparat som blästrar tändstiftet. Följ tillverkarens instruktioner noga.
När tändstiftet är rengjort undersök tändstiftet noga. Titta särskilt efter sprickor på isolatorn och efter överdrivet slitage på elektroden (rundade kanter). Om detta är fallet har tändstiftet tjänat ut och bör ersättas med ett nytt.
Slutligen, innan ett nytt tändstift monteras skall tändstiftsgapet justeras till 0,5 mm innan monteringen. Gängorna bör rengöras med stålborste och smörjas in med en liten klick grafitfett eller kopparpasta. Detta för att hindra att gängorna skär. Särskilt viktigt är detta på topplock av aluminium.
Om tändningen och förgasaren är riktigt injusterade och tändstiften korrekt monterade men tecken på överhettning fortfarande visar sig är det möjligt att ett luftläckage har uppstått mellan förgasaren och insugningsröret eller topplocket. Detta måste kontrolleras och eventuellt åtgärdas innan några andra åtgärder vidtages. När ni har förvissat er om att inga av ovanstående fel uppstått kan ett byte av tändstift till annat värmetal övervägas.
Normalt är det tändstift som anges i handboken för generell användning av motorcykeln, men i särskilda fall kan användningen och omständigheter kräva ett tändstift med avvikande värmetal. Råd angående detta fås lättast från tändstiftstillverkaren som bör konsulters.
OBSERVERA - Om luftfiltret avmonterats kan detta allvarligt påverka förgasningen och därmed påverka vilken typ av tändstift som bör användas.
Överladdning regleras / absorberas av en zenerdiod som är kopplad över batteriet. Se alltid till att tändningsnyckeln är i avstängt läge (OFF) när maskinen inte används, för att inte tändspolarna skall överhettas och ladda ur batteriet.
För att felsöka laddningkretsen, börja med att testa alternatorn enligt del B nedan. Om alternatorn är bra, kan felet liggas i laddningskretsen, kontrollera därför likriktaren så som det beskrives i del C och kablage och anslutningar som det visas i del D.
För detta prov måste batteriet vara i god kondition och fulladdat. Kontroller därför att batteriet fyller ovanstående krav eller byt ut det mot ett nytt.
Koppla ur den brun/blå kabeln vid den mittre anslutningen på likriktaren. Anslut en likströms amperemeter (0 – 15 ampere) i serie med den brun/blå kabeln. Starta motorn och kör den på ca 3000 varv/minut.
OBS – Se till att amperemetern är väl isolerad från kringvarande jordpunkter annars riskerar du att kortsluta systemet.
Laddningen är fast och ej varierbar, därför bör en laddningström på 7,75 ampere uppnås vid 3000 varv/minut oberoende av vilket läge strömbrytaren (ljusknappen) har.
Koppla ifrån de två alternatorkablarna vid kopplingen ovan på motorn och kör motorn på 3000 varv/minut.
Anslut en växelströms voltmeter (0 – 15 volt) mellan kablarna med ett 1 ohms belastningsmotstånd parallellt mellan alternatorkablarna, voltmeterns värde som skall uppnås visas nedan. Ett passande motstånd kan göras av kromnickeltråd. (Visas i del E nedan.)
Från resultaten som erhålles kan följande slutledningar göras:
1. Om avläst värde är lika med eller högre än det angivna är alternatorn tillfredställande.
2. Ett lågt värde indikerar skadade kablar på grund av slitage mot transmissionskedjan eller några varv på lindningarna är kortslutna.
3. Ett lågt värde kan också bero på att rotorn har avmagnetiserats. Om detta är fallet, kontrollera att detta inte beror på en felaktig likriktare eller att batteriet är felkopplat (vänd polaritet). Byt bara ut rotorn efter att dessa kontroller har gjorts.
4. Ett nollvärde på mätningen mellan kablarna visar att någon av lindningarna har blivit urkopplade, har avbrott eller är jordade.
5. Ett värde mellan någon av kablarna och jord indikerar att lindningar har eller anslutningarna har blivit jordade.
Om någon av ovanstående fel har uppstått kontrollera alltid statorkablarna för möjlig skada av transmissionskedjan innan försök till reparation eller utbyte göres.
Den bryggkopplade kisellikriktaren behöver inget underhåll mer än att man ser till att kontakterna är rena och att kopplingarna sitter tajt. Bulten som håller likriktaren skall vara väl åtdragen. Likriktaren skall alltid vara ren och torr för att god kylning skall erhållas. Oljespill tvättas omedelbart bort med varmt vatten.
Observera: Muttern som håller ihop likriktarpaketet får inte röras eller släppas på under några omständigheter.
När likriktaren fästs eller drages åt mot ramen måste man hålla med en nyckel på likriktarens utsida enligt Fig G7, för att inte likriktarplattorna skall vridas. Om detta skulle hända finns risk att likriktarens interna kopplingar skadas. Notera ringarna på fästmuttern som indikerar att gängan är av typen UNF (Unified Fine ¼” diameter).
(För testet, bortse från den jordkontakt som finnes på den senaste typen av likriktare.)
Vid test av likriktaren, koppla först bort den Brun/Vita kabeln från likriktarens mittanslutning. Se till att isolera kabeln så att den ej kan komma ikontakt med jord (Batteriet kortsluts – kabeln är strömförande reds anm.) Anslut sedan en likströms voltmeter (med ett 1 ohms belastningsmotstånd parallellt) mellan likriktarens mittanslutning och jord.
Observera:Voltmeterns positiva anslutning till jord och den negativa anslutningen till mittanslutningen på likriktaren.
Med motorn på ca 3000 varv/minut observeras voltmeterns utslag. Minimum bör 7,75 volt uppnås.
1. Om det uppmätta värdet är lika med eller större än det ovan givna värdet är likriktarens laddningskrets tillfredställande.
2. Om det uppmätta värdet är mindre än det givna värdet eller noll är likriktarens laddningskrets felaktig och likriktaren skall avmonteras och bänktestas.
Observera: De ovan givna slutsatserna baseras på att alternatorn ger en korrekt växelström. Alla fel på alternatorn påverkar givetvis likriktarens testresultat. På samma sätt kan ett fel i kablaget ge felaktiga testdata vid likriktaren. Det bästa sättet att finna felet är byta ut likriktaren mot en ny eller bänktesta den enligt nedan.
För detta test skall likriktaren kopplas ur och avmonteras. Först kopplas batteriet ifrån för att undvika risken för kortslutning.
Anslut en 12 volts 45 – 50 watts lampa och ett 12 volts batteri över anslutning 2 och 1 (under en tid som inte överstiger 30 sekunder) och repetera provet med testkablarna omvända – i båda riktningarna (polariteten).
Fortsätt med liknande prov mellan centrumbulten och anslutning 1, bult och 3 och mellan anslutning 2 och 3.
Lampan skall lysa fullt vid varje anslutnings alternativ men bara vid en av riktningarna (polariteten).
Sammanfattning: Likriktaren måste bytas om – (för varje anslutningsalternativ)
1. Lampan visar tecken till att lysa i båda riktningarna.
2. Lampan inte visar något tecken till att lysa i någon av riktningarna.
Kontrollera att det finns spänning vid batteriet och att det är korrekt anslutet. Pluspolen till jord. Kontrollera att säkringen är hel.
1. Kontrollera att det finns spänning vid likriktarens mittanslutning genom att ansluta en likströms voltmeter, med ett 1 ohms belastningsmotstånd parallellt, mellan mitterminalen och jord. (Kom ihåg – plusjord.) Voltmetern skall visa samma spänning som batterispänningen. Om den inte gör det, koppla ifrån alternatorkablarna (grön/vit och grön/gul) vid kopplingen ovanpå motorn.
(a) Koppla en kabel mellan den brun/vita och grön/gula kabeln vid likriktaren och kontrollera spänningen vid kopplingen ovanpå motorn. Testen visar om alternatorkablarna har avbrott eller om så har säkringen gått.
(b) Repetera testen med den grön/vita kabeln.
2. Om ingen spänning finns vid likriktarens mitterminal (brun/vit), kontrollera spänningen vid amperemätarens anslutning. Om det är riktigt indikerar det att den brun/vita kabeln har ett avbrott. Om inte kan amperemätaren ha avbrott eller så har säkringen gått.
3. Om ingen spänning finnes vid någon av amperemätarens anslutningar kan den brun/vita kabeln från batteriets minuspol ha ett avbrott eller så har säkringen gått.
Motståndet som används i föregående tester måste ha rätt motstånd och vara konstruerat så att det inte överhettas annars kan inte rätt värden på ström och spänning uppmätas.
En passande resistor kan göras av 3,75 meter 1,2 mm kromnickeltråd genom att böja den på mitten och kalibrera den enligt nedan.
Fäst en grov flexibel kabel till den ändan som är vikt. Koppla denna ända till batteriets pluspol.
Anslut en likströms voltmeter (0 – 10 volt) över batteripolerna och en amperemeter (0 – 10 ampere) mellan batteriets minuspol och de fria ändorna av motståndstråden med t ex en krokodilklämma.
Flytta klämman så att den har kontakt med båda trådarna tills det att amperemetern och voltmetern visar samma värde (t ex 10 ampere och 10 volt) motståndet är då 1 ohm. Kapa tråden på detta ställe, vrid ihop de båda ändarna och vira upp tråden på en stav av asbest, (Nuförtiden väljer vi nog ett annat isolerande och värmetåligt (icke brandfarligt) material.) med en diameter på ca 50 mm på så sätt att trådarna löper parallellt utan att röra vid varandra.
Zenerdiodens effektregulerings system använder alla sex lindningar som alternatorn har. Dessa är permanent kopplade till likriktaren och zenerdioden ger en automatisk reglering av laddningströmmen. Den fungerar bara korrekt då den är kopplad parallellt med batteriet så som man kan se på kopplingsschemat. Zenerdioden är kopplad direkt till den mellersta anslutningen på likriktaren.
Om vi antar att batteriet är nästan urladdat och dess spänning (samma spänning finns över dioden) är låg, därför kommer en maxial ström från alternatorn till batteriet. Till att börja med så flyter all ström till batteriet och ingen över zenerdioden på grund av den låga spänningen.
Men då laddningen snart ger batteriet den ström som saknats och det börjar bli fulladdat, spänningen stiger till 13,5 volt, då börjar zenerdioden att delvis leda ström så att en liten ström går genom denna. Små ökningar av batterispänningen ger stora ökningar av hur mycket ström zenerdioden leder. Vid ca 15 volt så by-passar zenerdiodeden ca 5 ampere av alternatorns laddningstsröm från batteriet. Batteriet kommer bara att få en liten del av alternatorns ström så länge som volt-talet är relativt högt.
En sänkning av systemspänningen genom att tex strålkastaren tänds ger en minskning av strömmen som leds genom zenerdioden och belastningen från lampan (eller komponenten som används) balanseras på så sätt.
Om de elektriska komponenternas förbrukning är så stor att spänningen sjunker till 13,5 volt så ändar sig zenerdiodens ledningsförmåga tillbaka till ett hög-motståndasläge så att all den ström som alternatorn ger går till batteriet och de förbrukande komponeterna.
Den speciella värmeavledande platta som zenerdioden är monterad på är designad för att absorbera full effekt från alternatorn. (DVS strömmen omvandlas till värme och kyls ned av fartvinden. Reds anm.)
Förutsatt att en god anläggningsyta mellan zenerdioden och dess värmeavledande platta finnes är inget underhåll nödvändigt. Se till att jordkabeln är i god ordning.
Testproceduren som beskrivs nedan kan användas för att testa zenerdiodens funktion (Typ ZD715) då den fortfarande är monterad på maskinen. Det är viktigt att batteriet är fulladdat och är i gott skick. Om du är tveksam ersätt batteriet med ett nytt fulladdat batteri.
Ett instrument av god kvalite med rörlig spole bör användas för testen. Voltmetern bör ha en skala på 0 – 18 volt och amperemetern på min 0 – 5 ampere.
Testen skall utföras enligt följande:
1 – Koppla ut kabeln vid zenerdioden och sätt amperemätaren i serie med denna, ampermeterns röda (positiva) anslutning skall skall vara på zenerdioden.
2 – Anslut voltmetern parallellt mellan zenerdioden och den värmeavledande plattan. Den röda (posistiva) anslutningen skall vara på den värmeavledande plattan, som är bultad i ramen och har en särskild jordkabel. Den svarta (negativa) anslutningen skall vara på zenerdiodens anslutning.
3 – Starta motorn, se till att allt ljus är avstängt. Öka gradvis motorns varvtal medan du observerar båda mätarna.
A – Den seriekopplade amperemätaren måste visa noll (0) ampere upp till 12,75 volt, vilket syns på den shuntkopplade (parallellkopplade) voltmetern samtidigt som motorns varvtal sakta ökas.
B – Öka motorns varvtal ytterligare till att ampermätaren visar 2,0 amper. Vid detta värde bör volttalet över zenerdioden vara mellan 13,5 och 15,5 volt.
Om amperemätaren i test A visar någon ström alls innan voltmätaren når 12,75 volt så är zenerdioden felaktig och måste bytas ut.
Om test A är ok men test B visar ett högre volttal innan ampermätaren når 2,0 ampere så är zenerdioden felaktig och måste bytas ut.
Zenerdioden är placerad under strålkastern på undre gaffelbenshållaren. Den värmeavledande plattan (av aluminium) har kylflänsar för att ge en god kylning. Hur denna monteras visas på bild G12.
För att avmontera zenerdioden, drag av den bruna (dubbla) ’LUCAR’ kontakten från dioden och lossa den ’Nyloc’-mutter som håller dioden. Vid montering måste denna mutter dras med extrem försiktighet. Maximalt åtdragningsmoment är 22 – 28 lbs./in (0.84 – 1.26 Kg/cm²).
Fäst inte jordledningen mellan den värmeavledande plattan och ramfästet.
Dubbla ‘Lucas Clearhooter’ (endast Lightning) signalhorn är monterade tillsammans med ett relä för att kunna ge den ström som krävs utan att överlasta elsystemet när dubbla signalhorn användes. Signalhornen fungerar så att dubbla elektromagneter drar åt sig ett stålmembran. Den magnetiska kretsen är självsvängande genom att brytare bryter kretsen och därigenom får stålmembranet att svänga fram och tillbaka. Detta ger signahornets ljud. Kretsen kan justeras utifrån via en skruv. Signalens ton är förstärkt av hornets trumpetliknande ljudkammare.
Om signalhornet inte fungerar, kontrollera att det sitter ordentligt fast, kontrollera också signalens kablage och kontakter. Kontrollera vidare också batteriets laddning då en låg laddningsgrad (lågt volt-tal) menligt påverkar signalens prestanda. Kontrollera att kontakterna vid reläet är korrekta (reläet är monterat under sadeln bredvid likriktaren). Testa reläets funktion enlgt följande.
1 – Undersök att signalhornets signalkrets fungerar genom koppla kontakt W1 (Se bild G13) till jord med en lös kabel. Om signalen fungerar, kontrollera siganlknappen på styret och kablaget ned till reläet.
2 – Efter att du utfört test 1 och om signalhornet fortfarande ej fungerar, ge signalhornen direktström genom att göra en tillfällig koppling mellan reläkontakterna C1 och C2. Om signalhornen nu fungerar är troligen reläet (Lucas 6RA) felaktigt.
Om ovanstående test är utförda och felet består, justera då signalhornen enligt nedanstående.
Under justeringen rekommenderas det bara att signalknappen trycks in brådelar av en sekund åt gången. Det är inte nödvändigt att demontera signalhornen från maskinen för att utföra denna justering. Över signalhornet sitter en kåpa som sitter med en skruv i varje signalhorn. Dessa kåpor måste demonteras för att komma åt sjusterskruven. Detta beskrivs på bild G14.
Vrid justerskruven medurs eller moturs ett kvarts varv åt gången tills den högsta rena tonen erhålls. Utför samma justering på båda signalhornen. Sätt tillbaka kåporna.
På övriga modeller (ej Lightning) finns endast ett signalhorn av annan Lucas modell. Detta har en justerskruv märkt med blå färg på baksidan nära elanslutningen. Skruven vrids åt ena eller andra hållet tills den ljudligaste tonen erhålls. För ett enkelt signalhorn behövs ej något signalhornsrelä.
I strålkastaren finns strålkastarinsatsen där lampan är fästad. För att byta lampa, måste först strålkastarsargen lossas. Detta görs genom att skruven på ovansidan lossas och sargen försiktigt lossas. Insatsen är fästad vid denna och följer med ut.
Lampan lossas genom att öppna låsanordningen. Notera hur lampan satt. När en ny lampa monteras sätt denna rätt så att en korrekt ljusbild erhålles. Lampan har ett jack eller pigg som skall säkerställa att denna monteras rätt i insatsen. Var noga med att montera en lampa av rätt typ och med korrekt volt och watt-tal. (Normalt 12 volt 55/60 Watt - Reds anm.)
Strålkastaren måste alltid justeras enligt de lokala bestämmelserna. I Storbritannien säger ’Transport Lightning Regulations’ följande:
Ett ljussystem skall vara så utformat att detta inte bländar en person som står på samma horisontala plan som fordonet på ett avstånd av tjugofem fot (7,6 m) från lampan, personens ögonhöjd är inte lägre än tre fot och sex tum (1,06 m)ovanför det horisontala planet.
Därför måste strålkastern justeras så att den är parallell med vägen vid full last. För att uppnå detta ställ motorcykeln på en rak jämn väg 25 fot (7,6 m) från en vägg, med både förare och passagerare på motorcykeln, lossa lite på strålkasterens fästbultar, justera lampan så att ljusstrålens fokus är (på väggen) i en höjd av två fot och sex tum, ( 0,75 m). Glöm inte att lampan skall vara på heljus när justeringen utförs.
Koppla ur batteriet vid säkringshållaren, lossa alla kablar inuti strålkasten efter att du tagit sargen och insatsen. Tag bort strålastarens bultar, brickor och distanser. Därefter kan hela strålkastaren lyftas bort från framgaffeln. OBS – När kablaget återmonteras, anslut kablarna efter rätt färg.
Efter återmontering justera strålkastarinställningen (se ovan) och dra åt bultarna.
Åtkomst till baklampans bak och bromsljuslampa sker genom att lossa de två skruvarna som håller lampglaset. Lampan har två glödtrådar med olika styrka (bak och bromsljus) se därför till att montera denna rätt. Två styrstift i lampan som är förskjutna skall hjälpa till att vända denna rätt.
Kontrollera att de två strömkablarna är korrekt kopplade och att jordkabeln är bra fäst till lamphållaren.
När lampglaset återmonteras var noga med att ej dra skruvarna för hårt då glaset annars lätt kan spricka.
En säkring är placerad på den blå/bruna minuskabeln från batteriet. Den sitter i en snabbt isärtagbar hållare och är på 35 ampere.
Om säkringen går indikerar detta ett fel i elsystemet som måste åtgärdas innan säkringen ersätts. Ha alltid med en reservsäkring.
Innan felsökning av ett elektriskt fel utförs kontrollera alltid att det inte är säkringen som är orsaken till felet. Om man är tveksam på säkringen montera en ny för att undanröja ev tveksamheter.
Säkring som används får under inga omständigheter understiga 35 ampere.
Tändningslåset (mod 45SA) har ett löst cylinderlås. Detta lås använder individuella nycklar av ’Yale’-typ och gör tändningskretsen strömlös när den är i ’låst’ läge och nyckeln är borttagen. Ägaren rekommenderas att notera nyckelnummret som finns stämplat i nyckeln för att kunna få en ersättningsnyckel i det fall att originalnyckeln skulle förloras.
Det är tre stycken ’Lucar’ kontakter på baksidan, dessa bör då och då kontrolleras att de har god elektrisk kontakt. Låset kan demonteras från ramen genom att den stora muttern lossas. Batterikabeln skall kopplas ifrån innan kontakten tas loss för att undvika kortslutning.
Själva låsdelen sitter i kontaktens kropp med hjälp av en liten fjäderbelastad plunger. Denna kan tryckas in med hjälp av ett spetsigt verktyg genom ett litet hål i låskroppens sida, därefter kan cylinderlåset dras ut. Detta kan utföras efter att tändningslåset har lossats från maskinen.
De röda och gröna varningslamporna används för att visa när helljus (grön) används och den röda varnar för lågt oljetryck, men också att tändningen är påslagen (men motorn ej är igång). Den senare manövreras av en oljetrycksgivare som sitter i motorns vevhus. Givaren skall släcka den röda lampan vid ett tryck av 7 lb. Square/inch (0.5 kg/cm²). Om varningslampans glödlampa behöver bytas kommer man åt denna genom att lossa strålkastarens sarg och ta bort insatsen, därefter kan man lätt dra ur lamphållaren och byta glödlampan.
Observera att kabeln för helljus är blå/vit och oljetryckslampans kabel är röd/blå.
(Använder en stor kondensator (Capacitor) för att fungera med eller utan batteri.)
Lucas kondensatortändsystem för motorcyklar har utvecklats för att kunna köra motorcykeln med eller utan batteri i det normala alternator / batteritändsystemet. Föraren kan därför välja att använda det normala batteriet eller utan batteri (för tex terrängkörning eller anna tävlingskörning), men även som nödhjälp om batteriet har gått sönder.
Maskinen kan enkelt startas utan batteri och köras med full användning av standard ljusutrustning. När motorn är avstängd fungerar ej parkeringsljus om inte batteri används. Systemet har också fördelen att inte vara lika känslig för alternatorns timing.
Systemet använder använder de standardkomponenter som finns på maskinen som 12 volt tändspolar, zenerdioden (monterad på värmeavledande platta) plus en fjädermonterad högkapacitets elektrolytkondensator (Lucas Capacitor mod 2MC), som är särskilt stöt och vibrationstålig.
Alternatorns energipulser lagras i kondensatorn som säkerställer att en tillräcklig ström finns i det ögonblick vid tändspolarna då brytarspetsarna öppnas, vilket ger en god gnista vid startögonblicket. När motorn går reducerar också kondensatorn likströmmens spänningsvariationer på samma sätt som batteriet.
Alternatorns timing är mindre kritisk. Förutsatt att alternatorns rotor och statorpoler är något så när i linje med varandra i den lägre positionen (i.e som vid normalt batterisystem) kan nödstart utföras trots att denna egentligen kräver en timing som är 30º efter den magnetiska mittpolen. Vidare kan automatisk (mekanisk) tändförställning användas vilket ger en perfekt motorgång. (Jag tror man syftar till de äldre nödstartsystem som fanns på det tidigare 6-volts alternatormodellerna. Jag har själv använt Capacitorsystem på en A65:a under många år och är helt nöjd. Reds amn.)
Lucas 2MC Capacitor är en polariserad typ och stor noggrannhet måste iakttagas för att den kopplas in korrekt. Den levereras med lösa ’Lucar’ kontakter för att underlätta monteringen. Titta på den sidan där kontakterna finnes och lägg märke till att det är två olika storlekar på kontakterna. Den mindre 3/16” kontakten är pluspol (+) (Jord) vars nitning är rödmärkt. Den dubbla ¼” kontkten är minuspolen (-).
Bilden ovan visar monteringsfjädern och kondensatorn. Kondensatorn skall monteras med anslutningarna pekande nedåt (som på bilden). För att sätt kondensatorn i fjädern stoppa i kondensatorn i den breda änden tills att fjäderns slutvarv tar tag i spåret på kondensatorns nederkant.
Livslängden (vid lagring)på 2MC Capacitorn påverkas till stor del av temeperaturen. Ju högre temperatur ju kortare livslängd har den. Vid normal temperatur (20ºC, 68ºF) har den en lagringstid på ca arton månader. Vid 40ºC (86ºF) så sjunker denna till mellan nio till tolv månader. Därför, förvaring på en sval plats ger en längre lagringslivslängd.
Konditionen på en lagrad kondensator (Capacitor) kan testas ganska korrekt med hjälp av en voltmeter (skala 0 – 12 volt) som ansluts mellan kontakterna på en laddad kondensator där det omedelbara mätvärdet läses av.
1 – Anslut kondensatorn till ett laddat 12 volts batteri i fem sekunder. Observera noggrant polariteten på kontakterna, annars förstörs kondensatorn.
2 – När uppladdningstiden har gått koppla ifrån kondensatorn och låt den stå i minst fem minuter.
3 – Anslut voltmetern till kondensatorn och notera de omedelbara mätvärdet. Detta bör inte understiga 8,0 volt för att ge en god fuktion.
Om inte en voltmeter finns till hand kan följande ’råa’ metod användas. Följ anvisningarna i punkt 1 och 2. Istället för voltmeter används en bit ledningstråd för att kortsluta mellan kontakterna. En rejäl gnista skall uppstå omedelbart när de två kontakterna kortsluts.
Capacitorn skall monteras i fjädern med kontakterna nedåt. Capacitorns minuspol och zenerdioden måste vara anslutna till likriktarens mittre anslutning (Nr 2 på bild G9), brun/vit kabel. Den positiva anslutningen skall gå till likriktarens jordanslutning. (Se även elschema bild G18).
Fjädern monteras på läplig plats nära batterihållaren.
Innan en maskin med Capacitor och utan batteri körs, se till att batteriets minuskabel noga isolerats för att förhindra kortslutning. Detta kan göras till exempel genom att ta bort säkringen och ersätta denna med en bit ¼” (diameter) av isolerade material (trä, plast).
En felaktig Capacitor är svår att upptäcka om man samtidigt kör med batteri. Test den då och då genom att koppla ur batteriet medan maskinen går, ha på ljus och se om maskinen går normalt utan batteriet.
Capacitor kit finns att beställa på reservdelsnummer 00-4402.
Kör inte maskinen med zenerdioden bortkopplad. Detta kan skada Capacitorn på grund av överspänning.
Om maskinen inte startar utan batteri, montera an ny Capacitor. Om den fortfarande inte starta kontrollera kablaget mellan kondensatorn och likriktern för avbrott eller kortslutning. Kolla också jordanslutningen.
Om startsvårigheter uppstår med batteriet anslutet, koppla ur Capacitorn för att undanröja eventuell möjlighet till kortslutning i Capacitorn.
